Stafettskrivning
 
User
Password
Go Write Me!
Make payments with PayPal - $1 or $1,000!
Konspirationer i Vetlanda 1951-1984

Statistics


Blue = Mårten Lind
Green = Måns Svensson

   Februari 1951: Hr Adolphson i specerihandeln iakttogs upprepade gånger lägga undan de finaste havregrynen i en särskild påse, märkt "Länsman". När det senare gjordes inbrott i handelsboden försvann både lagret av havregryn och de märkta påsarna. Glaset från det sönderslagna skyltfönstret visade sig i undersökningen ha fallit utåt, i rabatten runt handelsboden, och man kan ju lätt förstå att det orsakade vissa misstankar hos gemene man. Märkligt nog nämndes inte detta alls i polisens undersökning. Msn kan just undra om det verkligen bara var havregrynen som försvann!


April 1951: Längs
"strandpromenaden", som den remsa av cykelväg invid Vetlandas del av den samägda (i konglomerat med grannkommunerna) träskartade fördjupning som i turistkartorna kallas "Badsjön" kallas, sågs flera gånger cykelspår, främst i dagarna i början av månaden. Flera olika teorier florerade gällande vilka orsaker detta mysterium kunde gå tillbaka på, men den allmänt vedertagna förklaringen tog fasta på att incitamentet att köpa andelar i det bolag som sålde cyklar var svagare i slutet av månaden och att det därför heller inte förelåg något försäljningstryck då, och eftersom nyblivna och entusiastiska cykelägare nog bara ett kort tag efter köpet faktiskt använde sin cykel mera regelbundet. Man tog detta på kanske väl stort allvar.







Nyårsafton 1951-1952:
någon gång mellan klockan fem och tio över fem verkar någon eller några ha bytt ut samtliga lampor i uppgång 19B på Lästmakargränd i omgångar. I första omgången förefaller lampan utanför porten ha bytts ut mot en modernare så kallad"atomlampa". I andra omgången har lamporna i trappuppgången bytts ut mot facklor i hållare av gjutjärn, för att därefter snabbt bytas igen, mot samma lampor som tidigare fast denna gång med små trådar av violett lärft hängande från sockeln. Brandsäkerheten har kommenterats i en vidhängd pamflett av näver, även om den bitvis framför synbarligen ovidkommande information. Exempelvis återfinns under punkt 3 en fullständig förteckning över utgångna eller förbjudna brandsläckare. Men: dessa kan ändå än idag på sina åldras sena höstar beskådas om man besöker trappuppgången. Denna är faktiskt så vitt känt bevarad i form av vestibulen till nya Såpfabriken utanför den södra infarten till Skede. Ägaren var på mödernet brylling till hela Lästmakargränds hyresmogul Reinhard Hansson, vilken gjorde stora vinster på hela alltet. Skumt!


Mars
1952: I rabatterna utanför värdshuset Spångemans Frukostbuffé söder om den norra infarten till den i april 1952 temporärt uppförda parkeringen stod bilar parkerade, eftersom skyltningen på platsen på förekommen anledning inskränkts till ett stycke pappkartong med påskriften"mer åt vänster eller bakom". Det ryktades att en säck med pengar från någon som kallade sig "sexskjutar-Clyde" hade gömts eller möjligen glömts i den vildvuxna snöbärshäck som omgärdade parkeringsplatsen. Detta resulterade förutsägbart i omfattande demolering av häck och environger. Det hela framställdes i lokalpressen som ett fall av plötsligt vansinne som drabbat något vildsvin, men i själva verket kan man fråga sig om inte redaktören för tidningen hade något att göra med det hela. Varför, exempelvis, hade spadar eller i vart fall några avlånga metallstycken hittats i redaktörens (eller åtminstone en bekant till honom) trädgårdsskjul? Visst, han hade en egen trädgård, och man kan behöva gräva i den ibland, men man måste ju ändå medge att sammanträffandet är lite anmärkningsvärt.


Maj 1952: Någon gång
under natten mellan den tjugonde och tjugoförsta försvann den lista på försvunna listor som upprättats av hr Ljunggren, Dr. Björk, major Widmark, konsulinnan Petrén och förre auskultatorn vid den för allehanda oegentligheter rättvist beskyllde Wohnzimmer-skolan i Böhmen hr Linkenhorst. Samtliga hade deltagit i projektgruppen "Listgänget", men förnekade sedermera all inblandning i vare sig denna gruppering eller någon annan och dementerade blankt att något försvunnit. Kort därefter försvann flertalet saker som alla hade det gemensamt att de stått med på listan. Ljunggren fick en "hjärtattack" under ett biobesök. Björk flyttade till Värnamo, men återfanns aldrig i ruinerna av sitt nya hem sedan en höststorm fått hela konstruktionen att brinna upp. Widmark verkar inte ha dykt upp särskilt ofta när han blivit kallad, och eventuellt har hans post kommit på avvägar eftersom några julkort återfunnits i en gatubrunn i Sövde (dock inte ett kort som tidigare skickats med fel adress och till en helt annan person) . Man kan verkligen undra om detta överhuvudtaget kan vara ett sammanträffande.


Oktober 1952: Som
hövitsman vid den urtima socialdemokratiska kongressen i Sävsjö valdes skomakaren Valdemar Carlsson, vid tillfället visstidssjukskriven efter en arbetsrelaterad olyckshändelse som blivit omskriven, besjungen och bejublad i tre socknar, men som samtidigt hemlighållits i sju andra: Övre Ullerud, Lannaskede, Korserud, Myresjö Kloster, Lilla Hartsfiol, samt en icke namngiven och rätt ny socken som informellt benämns"storskogen" eller ibland "bort! Kom inte hit! ". Helt kompetent för uppgiften var Carlsson kanske inte, emedan han inte visste vad som var ett rimligt hövitsmannaförfarande, men handlingskraftig var han och snart hade han omformat kongressens ordförandeklubba med hjälp av sin insikt i allmän slöjdkunskap. Misstänkt! tyckte bland andra hans granne, Hilma Gräns, som upprepade gånger rapporterat honom till Hälsovårdsnämnden eftersom hon kände för det. Suspekt! ansåg en förbipasserande tulltjänsteman som visste att man sällan fick tillfälle att uttala detta ord på det där skönt snärtiga vis som ett tvåsekundersinhopp i TV-rutan möjliggör.


Januari 1953: Enligt uppgift
(och här används ordet både i snäv och vid bemärkelse) ska en undersätsig man på trettondagen ha observerats hasa sig allt närmre kommunens pensionskassa med en lömsk uppsyn och en uppstoppad svan i ett bankfack i Minsk. Det senare redogjorde han utförligt för i i den långrandiga monolog han under hela förflyttningen mumlade för sig själv, men som netecknades först ett halvår senare baserat på minnesbilder och, medgav han senare, slumpvis utvalda partier i Gösta Bohmans memoarer. Att dessa publicerades över huvud taget vid en så tidig punkt i Bohmans liv är en omständighet som visat sig omöjlig att tillfredställande förklarar, och har därför blivit något av en   

  

Diskutera
Konspirationer i Vetlanda 1951-1984

Måns Svensson
2017-12-07, 13:12:28
Mjo.

Mårten Lind
2017-12-07, 05:30:04
Gräsligt svårt att plantera själva konspirationerna här.

Måns Svensson
2017-04-04, 10:38:04
Fixat.

Administrator: Anders Bylund