Statistics

   Varen hälsade!


Redan 1911 skrev du till mig, Ejnar, och du, Lars. Då förstod jag inte att ni två var mina bröder. Trodde bara att ni var några av alla de män som drog förbi som flyktiga moln på himmelen. Nu vet jag att blod är tjockare än sirap. Nu vet jag var skåpet skall stå. Låt mig rikta mig till er i affekt, såsom denna sak förtjänar. Var äro mina seldon, de don som blivit föremål för vår brevväxling? Jag har tidigare skrivit till er båda för att fästa er uppmärksamhet på försvinnandet av seldonen. Jag vill särskilt vända mig till dig Valdemar, medan du, Nils, kan lägga dövörat till för allt vad du är värd. Hur kan det komma sig, Rune, att du under så lång tid helt enkelt vägrat prata om vad Valdemar eller vad han heter egentligen gjorde med seldonen? Man börjar ju undra. Från början hade vi väl en överenskommelse om att seldonen skulle nyttjas vid vad vi kallade för "extrema situationer", exempelvis om något riktigt allvarligt skulle inträffa, tex att något hemskt farligt hände. Men istället har ni bara slarvat bort allting!


Mor brukade göra något, tror jag. Men ni andra var väl inte lika företagsamma där ni sätt med, som vi brukade säga.


Nä, nu ska jag äntligen ta tag i att skriva ett brev. Eller tar det här.