Statistics

   Då vill jag hälsa er alla välkommna till det här första mötet då vi kommer att dra igång den här healingprocessen. Ni har alla fått en bekväm kudde att sitta på samt en liten lönn att hålla i handen. Ja, nu tänker ni kanske att det går bra utan lönn, men då kommer ni inte att på effektivast möjliga vis få energierna att flöda, lita på mig och andas in bara. Några praktiska detaljer innan vi sätter igång. Nödutgångar finns inte men om det börjar brinna så släcker vi väl, antar jag. Om ni behöver telefonera så stoppa den här poletten i uttaget som ni finner utanför i den bakre korridoren.


Okej. Nu sätter vi oss på lönnen. Känn nu hur obekvämt det blev! Men om ni makar er åt grannen brevid så att det blir lite mer bekvämt för er men fortfarande klart åbäkigt.....ja, ungefär så. Nu blev det lite bättre va?


Nu tar vi och ställer oss hand i hand runtomkring alla lönnarna. Ja, kom så bara! Så ja. Andas nu in genom varsitt löv. Ja, det är jätteviktigt att göra det genom lövet! Nej, koncentrera er nu, annars kommer ni inte att få energiflöder. Ja, det kallas så på fackspråk. Såja. Bra andas på bara.


Om ni nu tänker er att ni lönnen representerar eran karriär, vilka delar skulle ni identifiera som viktiga att gå vidare med och vilka skulle ni vilja beskära (haha)? Ja just det! Alltså bort med döda grenar och bejaka nytillväxt! Ge er själv näring genom att motta nya intryck och vårda dem så som ni tror är bäst. Bara ni själva vet. Lita på det. Ett sätt vi ska titta på senare under den här kursen.


Ställ er lönn i hörnet där borta. Ta sen fram en linjal. Va? Ville du nåt? Låna min linjal får du inte förstår du, ni måste själva medtaga linjaler så att den här kursen blir en övning personlig utveckling, annars blir det fel. Seså. Mät nu hur långt bort era målsättningar ligger. Ja, lönnen är en slags symbol för er grogrund, medan målen mer symboliseras av vad ni själva har för frisyr. Ja, eller vad ni har för mental bild av er generella huvudbeklädnad. Detta kan naturligtvis inte ersätta det faktum att den helt delvis utgör en del av en halvt lovat inre åtagande. Glöm aldrig att jag har sagt detta. Va? Jo, jag sa så! Flummigt? Nej, egentligen är det ganska logiskt men man måste ge sig hän och släppa sina hämningar om detta ska fungera fullt ut. Okej. Sträck era händer mot era egna anklar. Vrid huvudet. Såja. Vrid tills det inte går längre och ni börjar känna er rejält yra och undrar vad tusan som händer. Då! Kommer ni fram till något? Eh, jo jag förstår det. Men ansträng er lite nu. Såja. Härligt. Yes. Nu vänder vi blad - haha! Dags för vätskepaus. OJ! Ja, ibland måste man kräkas, det är nyttigt eller i fall karaktärsdanande. En gång i månaden får jag kräkkänslor när jag stoppar strumpor, ni vet kvaliteten på sådana har ju försämrats avsevärt på senaste tiden och man måste ju försöka, liksom. En gång fick jag tag på en karl som verkade riktigt fast i handslaget, men senare märkte jag att han hade en protes med något slags mekanisk gripklo fastmonterad i handflatan. Min initiala förtjusning övergick omedelbart.


Nu ska jag visa hur man kräks på strumpor, eftersom jag är expert även på den biten. Om ni är bara helt stilla och tysta, så kan jag lova er en riktigt ordentlig och grundlig genomgång.


Nu undrar ni hur mycket det kostar att avsluta. Lugn, mina vänner, jag har tänkt på allt. Ni ska få gå, bara ni lägger en diamant var i den lilla containern här. Varsågoda!