Stafettskrivning
 
User
Password
Go Write Me!
Make payments with PayPal - $1 or $1,000!
Fruktodlingens teori och praktik

Statistics


Blue = Anders Bylund
Green = Måns Svensson

   Gemene man kanske kan plocka Wennströmspäron genom att helt simpelt ta loss frukt och stjälk från trädet där det växer. Men då missar man päronets allra mest subtila smakskiftningar. Inget uppnås med enkla medel; allting handlar om att tränga in kontext och mening i fruktskalet, få dem att uppgå i en sorts smaklighetens nirvana några sekunder innan de sväljs ned. För att uppnå perfektion krävs alldeles extraordinära åtgärder - inget får lämnas åt slumpen eller låtas bli en halvmessyr. Det första och det sista väger alldeles lika: plantering av själva trädet såväl som som bestyret dagen efter förtäring av dess frukt kräver samma minutiösa hänsyn till viktiga detaljer. Låt oss därför börja med den allra mest grundläggande principen:
* När
man utser platsen för trädets plantering så handlar det uteslutande om att förhandla med de andeväsen som välsignar, förbannar, eller förbiser varje försök till odling. De är alltför ofta tagna för givet av plantören; än påstås de vara imaginära, än antas de kvitta, än omtalas de endast med svepande generaliseringar, ibland attackeras de som skadedjur och stundtals tas de som skriker allra högst in på mentalvården för kalla avrivningar. Det rätta tillvägagångssättet var aldrig populärt.
anteckna nu noga hur andarna ska handskas. Med en spetsig pimpsten krafsar man först följande runskrift runt platsen man tänker plantera trädet i, helst i fornfinsk futhark-stil med iakttagande av traditionsenlig styckesindelning: "LÅT VARJE VANSKLIG VREDE VRÄKAS / KÄRVA KARLAR KRÄVER JORDENS FRUKTER." Man måste inte sjunga versen, men det hjälper om du skanderar den taktfast och samtidigt svänger armarna likt en rattfull dromedar som med full sula vräker sin egen syster från någon sorts ranglig träbyggnad. Tre hekto karameliserad vaselin appliceras på på den spade med vilken man sedan gräver ner en full uppsättning av olika spadar, samtliga insmorda med ännu mer vaselin, till arton fots djup eller 17 alnars bredd (Karl von Linné insisterade på det enda rätta vid  tillfälle, men hade inget att säga till om när det gällde proportionerna på de föremål som ligger framför oss här), och det gäller att verkligen täcka sina spadar. Annars blir det svårt att genomföra programmets näst sista steg: att glömma bort var man lade fröpåsen.
Denna viktiga detalj
kräver en smärre utvikning. Fröpåsar har en tendens att dominera planteringsfasen, eftersom de innehåller de frön man planerar att plantera. Denna orättvisa fixering vid ett förvisso viktigt men ändock ofullständigt element i nutidens vackraste kvarvarande agrikulturella vardagsgärning, kan knappast sägas förstärka ceremonins spirituella betydelse och skulle väl ha ersatts med ett friskare perspektiv om någon bara brytt sig tillräckligt.
Nå, jag bryr
mig i alla fall om korrekta procedurer, speciellt angående fruktodling! Därför bör man alltid plantera sina frön i total okunskap om fröpåsens existense. Trogna medhjälpare kan separera processen genom att hålla påsen bakom ryggen som sig bör, eller genom att överräcka enstaka frön samtidigt med bägare till brädden fyllda av oemotståndliga drycker av olika slag. Man eller kvinna, gamling eller barn -- alla bör på olika sätt manipuleras till bristningsgränsen!


Men nog om
själva platsen och förberedelserna! Här har ni en redig karl som inte visslar Marseljäsen i onödan. Dessutom vet jag inte hur den låter i G-moll.
Alltså
vidare till skötseln av fruktbärande träd, buskar, och plantor. Om man nu lyckats med att få ordning på fröpåsen så är det inte alldeles osannolikt att det så småningom blir frukt att plocka, från trädet eller från marken. I så fall hjälper det att anlägga en större brasa, arrangera säcklöpning och Små Grodorna,  men jag skulle vilja avråda från kast med liten hyena eftersom djurskyddsförordningen strängeligen beivrar dylikt. Om man påfinns i Konstiga Lägesbestämningsordssällskapet har man nu ett ovanligt problem: Sällskapsreglerna stavar ut att skötsel av bärande fruktträd torde beskrivas i villkorssatskonstruktioner av enkel och tydlig karaktär, men manualerna lyder förvisso under de lagar som etablerats av redaktörer och tryckerier och inte under vad man kan göra på egen hand eller vad folk som oss tycker är bäst.


Alltså
: man bör alltid värna om glasklar grammatik och enkla ordval, även då de uppgifter man har för sig torde gälla visar sig fullständigt havererat. Minnens hur fullständigt småtokigt det gick när vi föreslog att man bör överväga att vattna sina frön åtminstone tre gånger i halvtimmen! Det stod skrivet i eldskrift uppå det andliga firmament vi har bestämt oss att kalla Skillingaryds Fruktodlingssällskaps idémässiga ramverk. Låt inte fanatisk vurv stå i vägen för en idealistisk fruktodling! Låt din trädgård blomma och blossa likt brinnande pioner i ett hav utan hamnar! Solens livgivande strålar är dina och dina frukträds!   

  

Diskutera
Fruktodlingens teori och praktik




Administrator: Anders Bylund