Stafettskrivning
 
User
Password
Go Write Me!
Make payments with PayPal - $1 or $1,000!
Ihågkomster från en resa till Skillingaryd.

Statistics


Blue = Tobias Ekendahl
Green = Måns Svensson

   Torget var nog ganska stort tror jag. Det är klart, större har jag väl sett, men nog var det väl hyfsat vidsträckt? Tja, det gör väl detsamma, antar jag. Några duvor fanns det nog också. Mest grå, fast en vit, ensam liten stackare satt för sig själv, eller hur det nu var. Satt möjligen några gråsparvar där också? Ja, kanske. Jo, nu när jag tänker på det så var där nog åtminstone några små krabater och pep under ett rostigt cykelställ. En cykel stod parkerad i det där stället, helt klart. Monark eller DBS, röd damtralla med trampväxel och ekerskydd. Rätt fin faktiskt. Pakethållaren var kanske lite skev men inte var det så mycket att man störde sig på det. En del gamla fjolårslöv hade samlats i ett litet utrymme under sadeln, och om jag inte minns fel så var det mest inte så mycket annat därunder. Några gamla gummisnoddar förvisso, men de var sedan länge stela av påfrestning och utsatthet. Bakom den lilla stjärnskruv som för länge sedan rostat fast därinunder sadeln satt en papperslapp, tror jag, eller kanske inte. En fem tio meter därifrån hade en trädgren blåst ner. Den hade antagligen legat där nån dag eller två. Antagligen två, eftersom jag frågade en av de fyllbultar som slagit sig till ro på en bänk bredvid. Göran hette visst. Bra koll på grenarna i närheten, även de mindre kvistarna. Han hade räknat samtliga där på torget och gjort stapeldiagram i ett kollegieblock. Här nedan följer en sammanfattning.
Vid parklindarna i nordöst återfanns
två ganska små och förvridna grenar, 17 kvistar vilka samtliga utom tre var döda, och eftersom fyllbulten var sentimentalt lagd hade han även räknat två fragment av bark från lindarna i närheten (en barkbit som låg utanför undersökningområdet hade han käkat upp eftersom han hade en "dålig dag", som han brukade säga).
De två almarna vid
torgets mest lummiga lilla dunge, hade drabbats av almsjukans svåra hemsökelse, och liknade allt mer förvridna, hopplöst fördärvade och enorma häxfingrar. Eller ja, trasiga sopkvastar kanske. Så där trasiga och jävliga som de kan bli när man dänger dom i golvet allt vad man orkar. För ibland så får man ju nog. Jag minns en kvast som min käre mor köpt i vår lokala handelsbod, ja det var väl en kratta egentligen, men konstruktionen påminner ju i stort sett om en kvast: en stång och något vasst, eller ja inte helt mjukt, som man liksom flaxar med. Eller vispar med - om man så vill. Jorå. Var var jag? Några buskar växte visst också där. Nämnde jag parklindarna? Ja, det gjorde jag väl, tror jag. Hursomhelst så växte de ju där och gav, som sagt, en sorts inramning till torget. En flaggstång borde förresten ha varit där nånstans, men inte kommer jag ihåg det nu, tror jag. Eller vänta, nog stod den där allt. Ja, en lång grej med flagga i toppen, eller något slags vimpel. Vimplar är trevliga, tycker jag.  Inte lika högtidliga som flaggor kanske, men ändå på något vis festliga och lite mer än bara en helt tom flaggstång. Jomenvisst.
Skillingaryd är något mycket
mer än bara torget. Det är också Storgatan. Den heter väl så? Storgatan, eller kanske Stora gatan? Den är inte så stor för att vara huvudgata, men så liten är den väl egentligen inte heller. Om man går uppför hela gatan tar det kanske en kvart men det kan också ta lite längre om man går lite långsammare. Jag brukar ofta gå i lite ojämn takt, så att säga, en fot framför den andra och med olika långa steg. Min högerfot brukar jag börja med när jag ska ta några steg åt sidan. Jag flyttar den sidledes, ungefär så här: först fem centimeter åt höger alltså, som jag redan berättat, sen så tror jag att jag brukar (om jag inte minns fel nu, jag glömmer ju så lätt småsaker nu när jag börjar komma upp i åren, ja ja livet är ju som en oändlig resa utan slut men i och för sig så är väl det inte sant heller. ). Jag har inga direkta minnen av övriga gator i Skillingaryd. Jag tror att det kanske egentligen finns fler än jag läst om i den där boken om Skillingaryd men å andra sidan har jag vissa dubier beträffande både mitt eget intellekt och om boken och dess innehåll. Ja, nog kan man undra om jag verkligen har läst nämnda bok men även om jag faktiskt varit i slagsmål med författarens bror så att han senare avled i Sveg. Vad fick jag som straff? Inte mycket. Men nu har jag glömt det också. Väl?   

  

Diskutera
Ihågkomster från en resa till Skillingaryd.

Tobias Ekendahl
2015-10-06, 20:24:08
Ja, den tappade fokus lite på slutet så det var väl lika bra.

Måns Svensson
2015-10-06, 20:01:24
Jag tycker att den här är så kul att jag plötsligt kände att den nog bara skulle bli sämre om vi fortsatte.


Administrator: Anders Bylund