följde Silversnusk en parabolkurva mot samma mål och drack därefter girigt ur en gammal gral som lämnats kvar efter förra korståget mot Torsby. Den innehöll en jämntjock sörja av flytande stryknin och radioaktivt kvicksilver. Silversnusk rapade ljudligt och föll till föga likt en strålande imitation av gamle Tjernobyl Kärnkraftverksson, och applåderna ville aldrig riktigt ta sig.
Om Sverker hade varit där hade han kunnat lägga ett och annat ord för Torsbys fromma, men nu hade han annat att stå i.

Minns ni den gången Sverker stod ensam mot fyra höns och fick storstryk i andra perioden i en trettonrondsmatch? Det var patetiskt i överkant. Men än sämre skulle det bli.