Torsby kommun hade alltså numera inte mycket att skryta med, och värre skulle det bli. Dock inte bättre.

-"Ska vi ta och bestämma om nästa veckas lunch?" utbrast något våghalsigt fån. Dörrvakten kväste honom kvickt med batongen. En pinsam tystnad lägrade sig traditionsenligt över lokalen och bröts sedan i tusentals stycken när ingen mindre än scoutledare Översson självmordsbombade sig själv ute i korridoren med en ljudlig puff. Nyfikna som folk i allmänhet är strömmade hela församlingen dit och föll offer för det faktum att Översson exploderade igen, denna gång värre. Torsbys öde var för alltid beseglat.