|
-"Skit", muttrade han och osäkrade revolvern.
Konrad, stärkt av tunnbrödsrullens dubbla korvar och bostongurkans uppfriskande syra, hade beslutat sig för nästa mål mat inte skulle bestå av riktigt lika många korvar. En, hade han bestämt sig, fick räcka. Sålunda själsligt styrkt gick han med bestämda steg mot en busshållplats, skönjbar mot den midnattsljusa himmelen. Buss 23 kom skramlande med hellyset pÃ¥. Med skönjbart motstÃ¥nd mot inbromsningsprincipen vinkade busschauffören till Konrad att snabbt börja springa i fatt bussen. Med andan i halsen satte Konrad av längs diket. Bussen dundrade närmare bakifrÃ¥n. När bussen kom upp i jämnhöjd öppnades dörrarna
andreas | 2006-03-10, 06:04:45
Ok. Då kör vi vidare i samma glada takt.
| marten | 2006-03-10, 05:41:37
Närå, det ska väl gå. Amazonen kan ju ha siktats vid banken eller nåt, vilket skulle kunna kasta misstankar på Konrad, som då kan antas ha lånat fars bil för rånet.
| andreas | 2006-03-08, 10:14:40
Kanske ska du gå och in och rätta till min fadäs. Naturligtvis skulle jag skrivit Konrad, inte Roland. Historien får visserligen en oväntad vändning, men det blir inte helt lätt att lista ut hur Torpar-Ernst tänker...
|
 |
