Stafettskrivning
 
User
Password
Go Write Me!
Make payments with PayPal - $1 or $1,000!
Om arternas uppkomst

Statistics


Blue = Måns Svensson
Green = Tobias Ekendahl

   En av de största villfarelser som mänskligheten skådat utspelade sig i själva verket inte alls i övergången mellan vatten och land. Vad jag menar är förstås det påhitt att fiskar skulle ha kilat upp på sandstranden med sina veka fenor och där ha lagt grunden till vår civilisation. Jag menar: Hur i helvete skulle dessa kalla och slemmiga sushis kunna ha utvecklats till de storslagna och imponerande djur som idag springer över den kaukasiska stäppen, savannerna i östra Afrika och andra öppna platser lämpade för de storslagna och imponerade djur ? Jag har själv sprungit naken i dagar över dessa gräsmarker och kan intyga att det är en obeskrivlig känsla av episk primitivism som slår en när man likt ett vilddjur kommer farande som en stormvind.
Skulle denna känsla ha varit
markerad hos en varelse som likt en slamkrypare möljat fram över den sorgliga sörja som Darwin kallat "a small pond where one without the slightest interest in evolution would find dozens of old car tires filled with methanegas from life and its inumerable processes and peculiar forms"? Jag är skeptisk, eller jag är mer än så, nämligen: Jävligt förbannad!
Fascisterna
inom det rådande paradigmet bedriver en häxjakt på många av oss som vågar ställa oss rakryggade upp och erkänna det befängda i hela den irrlära som lärs ut vid dagens universitet, gymnasier, högstadier, konferenser, söndagsmiddagar, kafferep, styrdanskvällar och andra institutioner lämpade för biologism-maffians lömska indoktrineringskampanjer.
Vid fler än ett tillfälle
har jag personligen fått utstå de mest ohyggliga glåpord och gliringar som "jojo, dä ska till mä en flintskallig jävel för å desajna ett tocket tok te saga, ja säjer då dä att de skante va nåe gröntomte mä bockskägg som kommer å lägger sig med sitt feta arsle i saker som han ente begriper. Nähä va. Dä ä bare te å rycke på axlarna."
Som vattnet pärlar sig på
en mogen persika som rullar fram på en regnig gata i 30-talets Frankfurt-am-Main, på samma sätt kan man påvisa evolutionen som något slags långsökt förbannad och meningslöst urvattnad Humbug i snart varje fall där den påträffas.
Jag skulle nu vilja
exemplifiera med några särskilt flagranta sanningsenliga anekdoter som tydligt påvisar den vederstyggliga arrogans som präglar dagens uppfattning om arternas uppkomst:

Min kusin Einar reste till
den plats där biologisterna påstår att Darwin mottog avgörande intryck: Femti självdöda lungfiskar bland tången. (Så lyder namnet översatt från kreol.) Denna plats har brunnit mer än sju gånger men som genom ett mirakel (!) påstår vetenskapen av idag att den kan anses som en av de mest ursprungliga miljöer som finns. Helt otroligt! Hur jävla fräcka får de vara egentligen?! Vi har nu i många år kämpat för rätten att undertrycka all denna smörja varhelst den gör sig uttryck. Å det tak från vilket ingen istapp någonsin bildats kan man ju knappast se så långt. Jag menar, att takformationer som inte kan ge upphov till dylika frusna formationer är ingenting att klättra upp på i jakten på vidgade tankar om människans ursprung. Hursomhelst, Einar hade en go vän med sig till denna överreklamerade plats. Han hette Ingvar och var faktiskt något av en tjockis. Med sina trippla hakor och pösande omfångsrika vader kunde han med lätthet få marken under sig att vibrera i takt med vilken menuett som helst. Inte heller Ingvar var någon direkt långstånk med sina smått klotformade ideal, men detta till handlingarna nu.
Platsen dit dessa
herrar alltså just anlänt, var vid tillfället för anländandet helt tom på folk. Åtminstone verkade det så vid en första anblick. En utegrill pyrde litegrann och ett slitet badlakan samt en trasig presenning fladdrade i vinddraget från en förbipasserande sambaorkester. En synbarligen ganska nyligen avliden timbalesspelare låg och svällde under ett par sönderslagna korgstolar. Bakom honom reste sig ett berg, kring vilket molnslöjor sakta slingrade sig. Det var detta berg som var det löjligaste av alla exempel över hur livet sägs ha utvecklats. Sten och åter sten i en stor, föga tilltalande hög. Visst, man kunde under vissa tider på dagen få en billig hamburgare med rikligt med majonäs, bostongurka, och något som uppgavs vara världens genom tiderna absolut vidrigaste dressing. Helt klart vad detta ingen trolig miljö för en jättesköldpadda eller ens något slags krälande urdjurssläkting med dålig andedräkt och glest taktegellagda fjäll...ja, jag vet att detta LÅTER helt vansinnigt, men då skulle ni ha sett det i verkligheten! Ojojoj, helt motherfucking jävla otroligt!! Ingvar höll skrattande upp en liten papperslapp som han glömt att ta ur bakfickan innan den senast tvätten. Här i denna så kallade "evolutionära förklaring" till allt livs uppkomst framstod den lilla vita klumpen som en förklaring till det...jorå.

En annan gång hade
men samlat in mängder av små fjärilar och förvarat dessa i glasburkar. De dog såklart. Vad skulle de annars ha gjort? Inte faan bevisar det någonting!   

  

Diskutera
Om arternas uppkomst

Tobias Ekendahl
2006-05-04, 16:24:02
Vilket bra slut!

Måns Svensson
2005-10-17, 05:29:58
Ja, vaeremere?

Tobias Ekendahl
2005-10-17, 05:08:30
"Pösande vader"?

Administrator: Anders Bylund