Statistics

   Det var en gång ett troll och en neger som inte trivdes tillsammans alls. En dag kom det bud från kungen att negern genast skulle infinna sig på slottet "Gokväll".
-"Gött!" tänkte trollet. "Nu slipper jag negerjäveln!"
Men samtidigt i Nössen smiddes ett svärd som fick Jan Guillou till gudfader. Detta svärd skulle sedermera kallas För Tusan.
Under tiden, i slottet, kom negern fram.
-"Min gode neger," sporde kungen fromt med fradgan i Nepal, närmare bestämt Katmandu, "jag tror bestämt att jag är kung här, minsann!"
-"Jodå," genmälde negern, "det är du. Vad du däremot glömt att komma ihåg är att förtälja mig precisa fakta beträffande min ohejdade närvaro här."
Kungen frågade med vemod i tjocktarmen sina älgfösare om betydelsen i älgfösning, men de hade inte lust att svara så mycket alls egentligen. Negern undrade vad klockan var, och sedan när klockan nådde klimax, uppföljt av en redig smäll på kungens käft.
-"Men vad!" antog negern. "Sluta genast upp med ditt enfaldiga 'Gläk khkhraphlaq'!"
-"Neger! Jag har ett skitdyrt trumset!"
-"Jaha. Och?" svarade negern.
-"Du förstår, för ett tag sedan kom den lille gröne älgmätaren hit och sade: 'Kung! Mottag detta presentkort som ett tecken på vår eviga tacksamhet och så.' Därefter sprang han ut genom fönstret. Begravningen var skitdyr!" berättade kungen.
-"Men vad har jag med mig?" lät det om negern. "Tretton bananer, en gammal reumatisk gnu och tio ton kemiskt renade säckpipor?!"
-"Usch & fy!!!" mässade kungen. "Bananer?!? Här!?! Det tänker jag minsann inte tro på! Vakter! Ät upp hans "'bananer"'!"
-"Men, men... men...Äh." protesterade nästan trollet, som under tiden kungen och negern käbblat började undra vart Nössen låg.
Samtidigt, i Nössen, protesterade negern hejdlöst mot sin geografiskt sett otrevliga position.
-"Nej, inte mina sista bananer!" kväkte negern ömkligt.
-"Jo!" svarade kungen. "Och inte nej. Men inte nog med det, utan du håller dessutom i min
-släpp!- tunga! Som straff får du ett uppdrag! Det är som såhär, att mitt trumset har jag köpt för presentkortet älgmätaren gav mig, men dessvärre kan jag meddela att GAIS åkte ur regeringen med en rejäl, ja, jag vågar nästan säga avsevärd, utskällning från UEFA. Jag sörjer djupt. Men hursomhelst, mitt nya trumset är trasigt!"
-"HUGA!" vrålade negern. "Ven kan vara så, så, så... NESLIG?"
-"Jadu, min negroida undersåte, det kan du nog ana. Vem tror du mest av, Hoa-Hoa eller Manglar-Möffe den fyrbente?"
-"Möffe" skrek negern. "Möffe! Möffe! Endast Möffe är tänkbar!"
-"Du far hem nu," visste kungen.
-"Jaha," höll negern med. Sedan for han hem.

-"Ööööhh... Hejdu, neger," hälsade trollet, fortsättande sitt funderande. Sedan sade negern ingenting. Därefter sade trollet inte någonting han inte först tänkt, nämligen: "Ditt feta negeras, varför kom du hem så snart? Försvinn omedelplums innan jag slår dig sönder med min stora lem!" Negern greps av en rädsla lika kraftig som honungsbuljong, och sedan exploderade Nössen i ett moln av svärd. Ett landade utanför trollgrottan, nämligen För Sjutton, För Kung och För Tusan! Vid närmare eftertanke var det nog tre svärd. Nämligen För Sjutton, För Kung och För Tusan! Jodå.
I "Gokväll" rådde en förtryckt kung. Han hette faktiskt något rent förskräckligt, nämligen något hans föräldrar valt!
-"Herr Kung! Du heter..."
-"TYST!" dånade det nyanlända trollet. "Ni tror att jag är dum, va? Men ack, ni har väldigt fel! Jag känner Kraften! Dö, kung med följande namn:...Öh..." glömde trollet, lyfte upp kung och älgfösare samt gav dem en redig svetsfog.
De dog.
-"Vår kung, vad hette han? Jo han hette ju faktiskt som såhär: kungen av stora herrgårdsflygeln, vår konung, rikets stöttepelare, den siste av ätten från Grukenwald: Hans Höghet!" spånade hovet. "Men nu går vi i krig med Fritalien!"
Det blodiga kriget vanns av... negern! Han svingade sina svärd med en hand och skrek slagord i hemlighet. Slutligen, efter en stund, raglade negern hem, stupfull. Sedan sålde han svärden till Möffe med Trumset-förstöraren som klar segrare!