Stafettskrivning
 
User
Password
Go Write Me!
Make payments with PayPal - $1 or $1,000!
Vem ska vi rädda idag?

Statistics


Blue = Mårten Lind
Green = Anders Bylund
Red = Måns Svensson

   Läderfåtöljen knarrade välbekant och pipröken hängde ogenomträngligt gulgrön över Mr Xuls skrivbord där han satt, böjd över senaste numret av "Ofattbara Bravader," med stora påsar under ögonen. Flygande Ångvälten skakade av sig nattens dagg och vältrade in över tröskeln. Betonggolvet sprack ännu mer. Mr Xul hajade till och gav Ångvälten en irriterad blick. Skrapande ljud uteblev. -"Ni superhjältar tror visst att ni kan klampa in hursomhelst! Vi har mycket lite till övers för slikt!" Ångvälten visslade förläget och skrapade med foten. -"Ja, fast ni kunde nog visa lite tydligare vad som gällde" insinuerade den nyanlände Kapten Badboll med avmätt indignans. "Den där byråkratiske översittaren Snigelpojken gör minsann vad som helst för att trycka ner oss vanliga enkla vigilanter" muttrade han, blåste upp sig och studsade osnyggt runt i rummet tills Glitterflickan sparkade honom rakt i badbollen och skickade Dundergutten att skaffa vulklösning så att det gick att lappa ihop Kapten Badboll och återställa ordningen. Mr Xul suckade djupt.
-"Ska
ni ta och sätta er, era rackare, så vi kan börja gå igenom dagens brevskörd. "
En förväntansfull tystnad
spred sig över församlingen medan Xuls fläskiga fingrar sprättade upp det första kuvertet. Han grävde runt tills ett litet ihopvikt parfymerat papper virvlade ner på det nyskurade, men spruckna golvet. Beiga Grodan var genast där med sin sträva tunga och sörplade i sig sagda pappbit. Mr Xul ryckte till. -"Gott med mos," förklarade Grodan. -"Jaha", suckade Mr Xul och greppade nästa kuvert. Valhänt rev han loss frimärket och halva adresskortet, men sedan lyckades han tydligen skära sig svårt på kuvertets innehåll. Blodet rann ymnigt till skrattsalvor från den frejdiga hjälteskaran, medan Xul bistert tejpade ihop sig och tömde ut brevets innehåll på pin kiv, samt reducerade veckolönen för de som skrattat med tre procent. Det blev knäpptyst. Mr Xul expropierade myndigt sin egen brorsons veckopeng och ansåg sig därmed ha statuerat exempel.
-"Dagens första ärende
!". Mr Xul avbröts när han äntligen kom till skott. Feta Ulstern drämde till honom rakt i pannbenet på ett synnerligen bryskt vis och firade med en pint extremt robust ale rakt ner i vrångstrupen. Såsom varande stelbent men rakryggad samlade sig Xul och fortsatte:
"En
brandpost i Flen brinner. Vem tar sig an släckningsarbetet?"
Besvärade blickar utbyttes.
Badbollen roterade förläget, Dundergutten räknade får och Flygande Ångvälten flög ut genom väggen.
-"Jaha, Ångvälten
verkar tydligen inte kvar", resonerade Xul klarsynt. "Då tar vi och utser en ny. Skulle du kunna tänka dig att krossa folk och fä som vore de kaffebönor i kvarnen?", for han ut i ponering över. Vem han avsåg var det ingen som visste. Dundergutten började steppa nervöst. Beiga Grodan blåste upp sig till en hånfull karikatyr av något obeskrivligt i hopp om koras till ny Ångvält, men Xul hade andra planer. Med myndig stämma basunerade han ut sitt enhälliga val. Försagda Tångräkan stammade en lam protest, men ikläddes ångvältsrustningen utan prut. Nog därom, tycktes Xul anta.
-"Brandpostsläckning åtar
sig Glitterflickan, Dundergutten, Beiga Grodan och Flygande Ångvälten XIV. Jag räknar med total framgång inom kort. Nästa kort: en urspårad bandymatch behöver spelas klart. Vi behöver tjugotvå..."
-"Vänta", avbröt Dundergutten
med viktig min. "Ingen kan bandyreglerna och förresten spelar jag bara cricket på torsdagar tills korna går hem." Xul fnös oförskämt och utsåg Gutten till veckans latrintömmare och mittback i bandylaget. Målvakt fick Stora Pösprosten bli och libero skulle Nicke Nyblekt få provspela som tills vidare. Kurre Hamrin och Harry Kummin menade Xul vara samma person, lustigt nog, så de fick dela på en påse popcprn och en bandyklubba. Tyvärr missförstod de och klubbade ihjäl varandra. Xul lade locket på och sopade historien under mattan som så många gånger förr. "Iväg med er nu, hjältar små!"

Väl i Flen
rättade Tångräkan till Badbollens luftventil, snäppte upp sig några gånger och styrde kosan mot Flen. Eftersom han redan var där gick det rätt fort. Faktum är att det inte tog någon tid alls. Så bra, tänkte han, och granskade ångvältsrustningens många kontroller. Han hade svårt med precis allting. När Überprofessorn designade den extremt framtunga dräkten hade han inte alls räknat med en användare som Tångräkan, vars underarmar knappt kunde nudda vid den lilla instrumentpanelen på insidan bröstpansaret. Med hjälp av en liten pinne lyckades han trycka på en av de mer olämpliga knapparna, och var strax i full färd med att hårdhänt prygla upp Dundergutten vilken förvisso förtjänat det och värre, men inte just under pågående uppdrag. "Brandposten! Brandposten, för bövelen!" hojtade samfällt hjälteskaran medan blodet flög hit och dit på måfå, vilket dock kunde avhjälpas vid behov. Tångräkan, förlåt, Ångvälten lyckades nödtorftigt undvika plötslig död i Dunderguttens fall, men en tydlig paralys kunde vara grejer. Ett svagt rop från bortre änden av gatan ryckte och drog i Kapten Badbolls sinne. Brandpostsbranden hade spridit sig till en hög med wellpapp och dynamit strax bredvid Ångvältens vänsterkänga. Man får komma ihåg härvidlag att sagda känga var såväl högvälvd som lättantändlig varför katastrofpotentialen var enorm. Låt oss förbigå det fullständigt och låtsas om ingenting. Tångräkan lyckades på något spejsat vis släcka en glödande blöjkartong, men brandposten liknade redan en förkolnad och helvissen tändsticka, alls utan minsta kvalisort.

-"Ett misslyckande?"
spånade Xul förnuftigt. "Vad i hela friden ska det krävas för att få er att fullfölja ens de enklaste anvisningar, era sorgliga ursäkter till sopprötter!" gormade han åt de kvarvarande, moloket hukande superhjältar som tryckte i hörnen av konferenssalen. Xul startade overheadprojektorn. Det sövande surrandet medförde omedelbart Kapten Badbolls snara insomnande. Xul predikade sålunda blott inför Tango-Tönten, Brådmogne Betongmarulken, Glitterflickan, Stora Pösprosten och Agaton Max. Bättre än att stilla sitta och lyssna vore det givetvis om någon kunde gå ut och se efter hur övriga, numera tämligen väl beskänkta, halvhjältar vore lämpade till att sträcka en illasinnad fot framför andra illasinnade fötter och på så vis fälla svinen. Löjtnant Löjrom satt i karantän, men kanske Konstapel Konflux kunde slå sig fördärvad på kuppen? Troligen, och förhoppningsvis. Dags att sätta potatis, ansåg flera därav för uppehället beroende bonntölpar, så därför vidtog en hastig parkettdemolering och därtill tillhörande plogrally. Vissa skördeförluster kunde nog komma att inträffa tack vare de kvarliggande träbitar som tilläts fastna i plogarnas maskineri, för att inte tala om golvets bromsande effekt på billens framfart, men nog därom.

Xul
studerade bistert sina naglar. Åtskilliga gånger hade de lurat honom att tro att det inte skulle löna sig att klippa ner dem. Han visste innerst inne att det inte stämde. En mer modern man än just Xul torde ha ringa bruk för korta naglar, men vanligt folkvett bet inte särskilt bra på denne karl. Det var så man kunde smälla av, banne mig.
-"Farbror TNT!" röt
Xuls amanuens och öppnade värdigt dörren, vilken genast exploderade. Strax därpå klampade en man fullastad med sprängdeg, dynamitgubbar och allsköns eldfängda kruttunnor in genom den hastigt rasande väggen. Hans ögonbryn hade vuxit ihop till en veritabel triumfbåge av ackumulerad behåring. Fnysandes en medryckande paradhambo och presterandes en hyfsad bowlingserie sparkade han huvet av Moderna Mjukismannen och Sfäriska Sfinxen, bara för effektens skull.
-"Passa
!", skrek Glitterflickan upprymt och tog emot allmän förväntan fasta relationer på allvar, samt huvudena i sin grönskimrande kevlarscarf. Xul harklade sig och äskade tystnad. Det blev dåligt med luft i salen nästan genast, då en pinsam liten man som hette Kjell Vacuum kunde sånt. I efterhand menade många att det nog varit bättre om denne tveksamme figur skjutits redan i hallen.
-"Sätt er
!" Xul försökte avstyra den annalkande katastrofen han såg nalkandes som en valkig alkis på valium. Endast Sockiplastgumman löd hans argsinta imperativ och satte de välnötta jeansens innehåll på golvet med glad och munter min samt "Mors på er små gamänger, här kommer faster Eva-Britt!" på högtsa volym i sju timmar i sträck. Så brukade hon alltid göra. När tystnaden slutligen föll över salen hade de flesta på det hela taget tröttnat och gått därifrån. Sockiplastgumman hade de korsfäst på Kors-i-taketmannen medelst diverse skruvar, vingmuttrar och limknektar.

Oaktat
den stadiga tillgången på irriterande distraktioner lyckades ändå slutligen Xul äska aktsamhet. Fastbundna och munkavleförsedda sprattlade åhörarna längs alla fem väggarna. Att förneka det hade varit illa dåligt.
-"Så till
nästa uppdrag." Xul myste nöjt och petade tänderna med en turkisk skalpell så flisorna flög. "Våra väktarsensorer har registrerat fornbelgiska kundvagnar på ICA. Bollmannen, varsågod. Dessutom verkar någon ha vält en hink konfetti över borgmästaren utan att först ha smörjt honom med äppelcidervinäger; den får ju vanligen gubbfan Härkesson ta hand om, men idag tycks han märkvärdigt upptagen med att släpa sina belackare baklänges uppför blankslitna banlonbeklädda backar bakom Borås Bibliotekshögskolas berömda brädupplag. Bråckmannen bör, basunerade bossen byxmyndigt, besinnat bryta bröd. Beträffande Birgerssons bijouterier: bevisligen brukar butiksinnehavaren baxa baklösa banlonjeans, både befängt bakvända, bokstavligt berättat, brevid betongbruk-HÖPP!"
Kutymkillens batong
hade på eget bevåg dunkat honom i ryggen, varpå han snodde runt, fick den rätt i tinningen, och dråsade i golvet.   

  

Diskutera
Vem ska vi rädda idag?

Måns Svensson
2006-02-28, 06:24:43
Nä, några skurkar fanns inte, men de var tydligen sina egna värsta fiender. Undrar f.ö. vad Gubbfan Härkesson hade för superhjälteegenskaper?

Mårten Lind
2006-02-28, 04:07:27
Det är inte så konstigt eftersom vi plöjer in nytt folk hela tiden istället för att driva hjälteuppdragen framåt. Dessutom inte en enda superskurk hittills, men desto fler superhjältar:
Xul
Flygande Ångvälten (försvann)
Kapten Badboll
Snigelpojken
Glitterflickan
Dundergutten
Beiga Grodan
Feta Ulstern
Försagda Tångräkan (blev ny Ångvält)
Stora Pösprosten
Nicke Nyblekt
Kurre Hamrin/Harry Kummin (klubbat ihjäl varandra)
Ûberprofessorn (designar Ångvältsutrustning)
Tango-Tönten
Brådmogne Betongmarulken
Agaton Max
Löjtnant Löjrom
Konstapel Konflux
Farbror TNT
Moderna Mjukismannen (har fått huvet avsparkat av TNT)
Sfäriska Sfinxen (har fått huvet avsparkat av TNT)
Kjell Vacuum
Sockiplastgumman (Korsfäst på Kors-i-taketmannen)
Kors-i-taketmannen
Bollmannen
Gubbfan Härkesson (upptagen med att släpa belackare)
Bråckmannen (bör bryta bröd (besinnat))
Birgersson (driver bijouterier)
Kutymkillen (har slagit Xul i huvet med batong)

Måns Svensson
2006-02-25, 08:19:51
Det är svårt att hålla någon röd tråd i en berättelse när man är tre personer och bara har tre ord per gång, men jag tycker att vi i den här lyckades anmärkningsvärt bra fram tills historien med brandposten i Flen. Efter det verkade vi inte veta alls vart historien var på väg, men det var iofs tämligen skoj det med. =)

Administrator: Anders Bylund