Stafettskrivning
 
User
Password
Go Write Me!
Make payments with PayPal - $1 or $1,000!
Kompletterande förslag till jordbruksreformen - Områden som förbisetts av SJV

Statistics


Blue = Jens Risberg
Green = Katarina Berlin
Red = Måns Svensson

   Den senaste jordbruksreformen saknar det mesta av vettiga, konkreta och jordnära förslag som kan appliceras av de som verkligen brukar vår fäderneärvda fosterjord. Vad våra kära jordbruksbyråkrater än må tycka så tycker de fel. Bönder är sällsamma, godmodiga och klädsamt burdusa och behöver inte alls dessa rigida regelverk. Snarare bör den initiativrikedom som finns hos bönderna tas till vara. Man måste värna om individens kreativitet och ohejdade företagsamhet. Vi vill här därför exempifiera den mångfald som spirar i bygderna. Tex mex är ju en stil som kommit för att stanna. Varför ges inte majsodlingen ett tydligt incitament? Här har sveriges befolkning skapat en efterfrågan på nachos, en tydlig öppning som vi anser att statsmakterna borde premiera genom ökade bidrag till konsumtionsmajs. Detta kunde ske i samband med en ökad odling av chilifrukt på friland. Då skulle vi inte behöva importera dessa snart sagt oundgängliga livsmedel som i livsmedelsbutikerna kostar multum i jämförelse med ettöreskolor. Nya användningsområden för trädad areal är också ett mycket eftersatt område, där upprepade ansträngningar med älgbete som alternativ skötselmetod misslyckats. Bättre vore att ställa om och plantera igen dessa arealer med kryddväxter och annat som tex citrongräs, nejlikor eller varför inte andmat och vattenhyasinter. Det sista främst på blöta môsa-marker där inget annat trivs. Detta aktualiserar de försöksodlingar av höstvete på torvmossar som utförts i Härjedalens utmarker. Resultaten visade på viss markpackning, lätta skördeförluster beroende på sjunken skördetröska samt allmänna problem med tranor. Med andra ord vore det bättre att skörda för hand på denna typ av mark. Detta har också testats utan några större framgångar, men sysselsättningsgraden har förvisso ökat i marginaliserade skogsbygder. Vi kan därför sluta oss till att detta ligger helt i linje med arbetsmarknadspolitikens nollvision, med glesbygdspolitikens strävan att utarma glesbygden och låta kvarvarande fossil arbeta utan ersättning. Det ser vi som ett positivt bidrag till urbaniseringen vilket torde vara målet för jordbruksreformen.

Andra
möjligheter för att kringå de nya regelverken, som ytterligare bör utvärderas i ljuset av en fotogenlykta eller möjligen pannlampa, är att öronmärka älgar och sedan stödutfodra dem med sockervadd. Detta görs förvisso för att hämta hem vissa EU-stöd av våra finska grannar så att vi kan omintetgöra de mer lösrykta spekulationerna om att de slår ut vårat, i grunden mycket miljövänligare lantbruk. Älghägn planeras dock redan på många håll,tex i de mera efterblivna delarna av Dalarna, där man för längesedan slutat upp med djurhållning pga smittsam rovdjursfobi. Sedemera avlar man nu murmeldjur i lönndom, men också guldhamstrar och hjorttryfflar ingår som nya "nischgrödor" i dessa av den nya ekonomin dikterade efterblivna stödområdena. Murmeldjuren kan agera jordbearbetningsredskap, eller gröngödsling, men främst jordbearbetningsredskap (sk bioturbators) då får vi förutom minskad dieselförbrukning även ett nytt samtalsämne - de där jävla murmeldjuren som masakrerar gräsmattor och gödslar ogenerat överallt, rabiessmittade är de också enligt uppgift. Detta behöver inte nödvändigtvis betyda att folk ogillar murmeldjuren. Snarare tvärtom, stekta med lök smakar de inte alls olikt likadant anrättade bisamråttor. Problemet ligger mer i infångandet som kan vara både riskfullt och tidskrävande. Men detta är sådant som får lösas; klart står att bygdens samlade välbefinnande ökar då affärerna börjar rulla på så att positiva synergieffekter kan flöda fritt och kapital omsättas och förhoppningsvis också generera nya investeringsmöjligheter. Såvida verksamheten är av sådan karaktär att inte de nya tvärvillkoren som införs 2007 bryts, och det är ju lätt hänt.

Vi måste på alla tänkbara sätt verka
för att öka byråkratin i jorbruksverksamheten, tex bör man journalföra alla brädor som används inom åtagandeenheten, med undantag för de som använts till byggnation av överloppsbyggnad inom ett avstånd av 16,7 trippelalnar från brukningscentrum. Här kan en möjlighet för nitiska kontrollanter öppna sig. Ytterligare förslag till ökad byråkratisering; anmälningsplikt för upplag, obligatorisk katalogisering av alla träd och buskar i betesmarkerna, artbestämda och avbildade på skisspapper. Vidare borde man kunna suboptimera ansökningsförfarandet genom skilda ansökningsdatum för respektive stöd, och med dubbla blanketter. För lantbrukare med benprotes eller motsvarande ges handikappstöd under förutsättning att "motsvarande" förklaras med "eftertryck". Slut citat. Paragraf 5011 syftar på för få saker och bör kompliceras! Det samma gäller övriga paragrafer. Lämpligen handläggs alla betesstöd var för sig, utan kommunikation mellan handläggarna. Återkrav kan godtyckligt utkrävas om handläggaren hyser agg eller har pms under innevarande vecka alternativt om ett slag med en tolvsidig tärning visar   

  

Diskutera
Kompletterande förslag till jordbruksreformen - Områden som förbisetts av SJV

Måns Svensson
2015-03-13, 07:58:48
Jaha, det här blev ju lite speciellt. Jag tänkte att vi kunde avsluta den här bara, känns för gammalt och Jens är inte kvar. Så jag gjorde så, men den dök inte upp i listan på senast avslutade berättelser och den ändring jag gjorde får att åtminstone sluta med en komplett mening gick inte in heller. Skumt.

Måns Svensson
2015-01-28, 09:07:22
Vi ber Anders om hjälp.

Katarina Berlin
2015-01-27, 18:15:07
Nähä du det gick inte, var upperbarligen inte admin på den berättelsen - hur fanken löser vi det då?

Administrator: Anders Bylund