Stafettskrivning
 
User
Password
Go Write Me!
Make payments with PayPal - $1 or $1,000!
Bubbelbeckasinerna anfaller

Statistics


Blue = Anders Bylund
Green = Måns Svensson

   En vacker morgon vaknade Jan-Erik av ett underligt ljud. m Han tittade ut från sitt sovrumsfönster, och där ute på ängen såg han hela ängen full av bubbelbeckasiner. k Jan-Erik tog sin sedvanliga morgonsup, men beckasinerna var fortfarande kvar.
–”Märkligt!”, utbrast han och väckte sin bror Alrik. d Denne snörvlade till och muttrade något obegripligt i sin fläckiga kudde.
–”Äh, brorsan!”, gastade Jan-Erik, -”upp å hoppa för faan! hela jävla ängen är full av sådana där fågeljävlar nu igen!” m
Jan-Erik gick in i köket, tog fram en nyckel som låg i en rostig kakburk under vasken. Sedan gick han långsamt mot skåpet där han förvarade sin älgstudsare.k
–”Å, håken!”, tänkte han, när han plötsligt erfor att han tidigare på våren blivit lurad av en filur att byta studsaren mot ett par sandaler i sämskskinn.d Kliande sig i huvudet sneglade han ut genom köksfönstret på fåglarna och deras bubblor, som stod som en rök omkring dem.m Nu gällde det att finna på råd, och det snabbt. Han drog sig till minnes en dunk fotogen som stod i uthuset. k Tillsammans med en stor rulle silvertejp, en pilbåge och grannens motorgräsklippare smög han sakta fram mot skogsbrynet i kanten på skogen. d
Fåglarna verkade ännu inte ana oråd, utan ägnade sig åt sitt vanliga beteende, dvs skräna, vingla omkring till synes planlöst och blåsa såpbubblor.m Han började rigga. k
Två stycken självdöa bävrar tejpades ihop och placerades i en egendomlig träkonstruktion som lämnats kvar i skogsbrynet sedan förra beckasin-invasionen. d Arbetet förflöt inte problemfritt, och medan Jan-Erik kämpade med att få fast de halvruttna gnagarna, hörde han plötsligt över fåglarnas skränanden hur stugans ytterdörr öppnades. m Ut störtade brodern:
-”Ska du ha allt det roliga för dig själv du, jag vill också se beckasiner brinna.” Jan-Erik berättade om sin plan:
-”Först impregnerar vi bävrarna med fotogen och implanterar en sprängladdning i buken på dem. Sedan forslar vi ut kadavren på ängen, låter fåglarna hacka i det ruttna köttet tills bävrarna sprängs och sätter igång en härlig brasa.k
-”Men mor då?”, undrade Alrik. d
All entusiasm var med ens som bortblåst från Jan-Erik.
-”Ähh….jag vet inte”, suckade han. m
-”Ä, skit i henne, nu kör vi. Den här chansen kanske aldrig kommer igen. Burn, birdie, Burn!” vrålade Alrik.k
Den egendomliga träkonstruktionen visade sig vara en rejäl katapult. Denna laddades med bävertejppaketet. d Bröderna kämpade för att trycka ner den enorma stålfjäder som utgjorde katapultens huvudsakliga drivkraft. Träkonstruktionen knakade oroväckande, men till slut var de redo för kast. m Under tiden hade folk börjat samlas på vägen intill, förundrade och häpna stod vuxna och barn och tittade på skådespelet. k
-”Men mor deras?” undrade någon och folkmassans miner blev med ens en smula mörkare. d Jan-Erik och Alrik jobbade nu allt snabbare för att få katapulten i läge, alltmedan de kastade förstulna och räddhågade blickar bort mot huset. m I samma stund som fjädern spändes ut och bävrarna slungades ut mot ängen, anlände mor. Hon fräste in på gårdsplanen på sin blå flakmoped, där hon lastat en kaffekorg man inte sett maken till i modern tid. Hon var fet och rödkindad och kjoltyget fladdrade i vinden. k Eftersom modern hade för vana att framföra sin moped i hastigheter högre än vad hon behärskade, bar det sig inte bättre än att hon förlorade kontrollen över den. d Hon sladdade till i gårdsplanens grus, lyckades hålla mopeden upprätt i ett halvt varv, men rände så in i gårdspumpen med en hiskelig smäll. Centrifugalkraften gjorde sig påmind och kaffekorgen flög iväg i tangentens riktning bort över ängen och genom såpbubblemolnet, för att väl där sammanstöta med bävertejppaketet, som just nått krönet av sin bana och börjat sjunka neråt. Sprängladdningen detonerade omedelbart. m
Det var inte så här det skulle bli, nu kunde alla se hur stor förödelsen var; vetebröd, chokladsnitt, räksmörgåsar, en stor spettekaka, kaffe, grädde, bit-socker, mandelkubbar, kokosbollar, bromsklossar, illrar, skavsårsplåster och annat regnade ner över ängen. k Familjen Björnfis, som till ¾ utgjorde folkmassan, drog sig lugnade hemåt, medan den gamle backstugusittaren och oäktingen Lennart Bränd fick en välgräddad spettekaka i plytet. d Jan-Erik och Alrik stod med halvöppna munnar och betraktade kaoset. Gårdspumpen var av och vatten sprutade. Bredvid låg resterna av flakmopeden och brann. En bit därifrån låg mor med ansiktet i gruset, utan att visa några livstecken. Ett av bäverkadavren hade fastnat i stugans TV-antenn, gnistor rök runt de kortslutna ledningarna och m ute på ängen hade fåglarna börjat kalasa på resterna av kaffekorgen, de förde ett oväsen värre än någon tidigare hört, det värsta i mannaminne. Nu hade några av fåglarna fått vittring på den avdomnade modern ute på gårdsplan. k
Bröderna begav sig till köket för att ta en kaffe och fundera på allt som hänt. d Medan Jan-Erik dukade fram brödkorg och marmelad, satte Alrik på hurran och stoppade ner några skivor vitt bröd i brödrosten. m Jan-Erik slog upp ett rejält glas brännvin till dem både. Han sade: -”Misströsta inte Alrik, du ska se att fåglarna kommer nog tillbaks nästa vår igen. Och kom ihåg: Det finns inga misslyckanden, bara feedback.” k

slut...
  

  

Diskutera
Bubbelbeckasinerna anfaller

Måns Svensson
2004-09-27, 05:45:27
Det fanns aldrig en titel. "Hämnd" passar ju inte riktigt. Kanske "Bubbelbeckasinerna anfaller" är bättre?

Anders Bylund
2004-09-27, 05:32:52
Det kan man undra. Foruminlägg nummer 1808, åsså blir du plötsligt anonym. Nåväl, värre kunde det gå. Ska se om jag kan formatera om dessa beckasiner på rätt sätt åt er; fanns det en titel? Jag misstänkter att den nuvarande är helt fel.

Måns Svensson
2004-09-27, 04:59:28
Jaha, och där blev jag anonym, hur nu det gick till.

Administrator: Anders Bylund