Jordärtskockorna vrålade sina sista avgrundsskriin innan de obevekligen drogs med i den bruna sörjan. Kålrotsjätten försökte ta sig upp på en hylla genom att klättra på de panikslagna juläpplena, men han halkade gång på gång och när blev knuffad av en fallande hylla var hans tid ute och han drogs ned med ett slurpande ljud i den fördjupning som bildats borta vid dörren. Samtidigt försvann juläpplena samma väg. Stormen bedarrade. Kvar var bara spillror och vi nypon såg på varandra. Ensamma kvar.
Mans | 2016-04-25, 16:00:13
Det är intressant att fundera över individbegreppet här. Enskilda frukter, nötter etc. är individer. Å andra sidan är en ask med fikon, sillkonserver eller rödbetsinläggningar också individer, så en burk med något blir tydligen en individ, trots att de som ligger i burken annars antagligen skulle ha varit olika enskilda individer om de varit utanför burken. Knepigt.
| Katarina | 2016-04-18, 19:22:15
Ödesmättat slut.
| Mans | 2016-03-14, 02:28:55
Den blev helt ok till slut, om än en smula förvånande till innebörden.
| Katarina | 2016-03-12, 15:12:13
Den här sista meningen om purjolökarna känns lite knepig men det får väl gå.
| Mans | 2016-02-03, 05:47:23
Ja, och utan ansträngning dessutom.
| Katarina | 2016-02-02, 15:04:34
Man kan ju undra var vi får allt ifrån...
|
|